Konnichiwa!

Här kommer avsnitt 4 av Yami :)

Hoppas ni kommer gilla den :)

Det har gått ett par dagar sen jag och Esmeralda träffades för första gången. Vi har blivit jättebra kompisar och hon kommer alltid och hjälper mig när jag blir arg. "Linus lugna dig" säger hon och håller om mig. "Men han sa ju...." säger jag surt. "Sshh" säger hon och håller om mig och försöker lugna ner mig. Jag tar några djupa andetag och tillslut är jag lugn och tittar på henen "Bättre?" frågar hon. "Bättre" säger jag och nickar. Hon ler och vi går iväg, det som hände var ett gräl jag fick igång med en av dem som jobbar här. Jag och Esmeralda satt bara här och pratade och tuggade tuggumi och sen så kommer han och säger att vi inte får tugga tuggumi här. Jag frågade då bara varför men jag skulle inte fråga så mycket sa han då. Men vad får vi se sen då går ju han och tuggar tuggumi själv och han fick det för att han är vuxen och kan ta mer ansvar. "Jag hatar vuxna som säger en sak men gör en annan. Jag HATAR dem" säger jag surt och sätter mig ner på min säng.

Esmeralda nickar och sätter sig bredvid mig "Jag vet, men försök att ta det lugnt nu" säger hon och smeker min rygg. Jag nickar och försöker lugna ner mig, vi sitter tysta en stund och tittar på varandra. Jag suckar och tar fram min svarta penna och börjar klottra på väggen igen, efter en stund hör jag esmeralda säga något "Linus, jag fick en idea" säger hon och tittar på mig. Jag klottrar klart och tittar på henne "Vad?" säger jag och sätter mig ner igen och tittar på henne. "Jo du vet ju att runt 14:00 så har ju all personal här sin berömda kafferast?" ler hon. Jag nickar "Ja det vet jag" säger jag. Hon nickar "Jo vi ska häla i salt i deras kaffe och tea" fnittrar hon onskefullt. "Ja, kom vi sticker nu" skrattar jag. Hon nickar och vi smyger ut ur rummet och går mot personal rummet. Men vi måste vänta tills det är tomt på folk, vi står utanför och väntar och låssas prata. "Väntar ni på någon?" frågar en av personalen. "Nej, vi står bara här och pratar" säger Esmeralda och tittar på henne. Hon nickar och går vidare, efter en stund är det tomt därinne och vi smyger in. "Hämta saltet fort" säger Esmeralda. Jag nickar flinandes och springer och hämtar saltet. Hon ler och tar det och häller i det i alla kaffekoppar och teamuggar. Vi står och fnissar medans hon häller i saltet "Jag tror det räcker nu" fnissar jag. Hon nickar och vi springer och gömmer oss så vi kan se reaktionerna. Efter en stund så kommer alla tillbaka och pratar och sen sätter sig ner och tar kopparna, vi fnissar "Det här kommer bli så kul" viskar jag och fnittrar. Esmeralda nickar och fnissar "Så vad tror ni? Hur länge tror ni Esmeralda kommer stanna i nästa familj?" säger en av personalen. "Jag vet inte Anna, 1 vecka kanske" svarar en man. Hon nickar "Men den där Linus då? Kommer han få ett hem?" säger Anna sen. En del skrattar till "Knappast, inte med det där humöret." säger en annan. "Det stämmer. Han måste lära sig diciplin" säger Anna sen. Jag stirrar ilskett på henne "Din jävla idiot, jag har faktiskt känslor" väser jag tyst. Esmeralda håller om mig och vi tittar på dem, sen händer det. Alla tar en klunk "men gud, vad är det för smak?" säger en. Dem dricker mer och sen hör vi hur de fräser och spottar och skriker. Jag och Esmeralda står och håller för munnen för att dämpa skrattet. Det här var det bästa sprattet ever. "Vem har gjort såhär?" skriker en och står och sköljer sin mun med vatten i köket. Vi fnissar från vårat gömställe som är i ett skåp i allrummet där alla sitter. "Måste vara en av ungdomarna, när jag hittar dem då......" säger kvinnan som visade mig till mitt rum, hennes namn är Sara. Jag och Esmeralda skrattar så vi viker oss dubbelt och sen ramlar vi ur skåpet och hamnar på golvet. De stirrar på oss, jag och Esmeralda sätter och upp och vi skrattar fortfarande. "Jaså, så det är ni som gjorde sprattet?" säger Sara och tittar på oss. "Ja det var vi" säger jag och tittar på dem "Och vi gjorde det bra" skrattar Esmeralda. "Vilken del av inga bus förstod du inte Linus?" säger Sara surt och tittar på mig. "Vi ville bara ha lite roligt" säger jag och ställer mig upp. "Plus vi får inte tugga tuggumi här men det får ni bara för att ni är vuxna" säger jag sen surt. Dem nickar "Det är ingen anledning! Ingen bra i alla fall" säger jag argt och tittar på dem. Dem suckar argt "Men det var faktiskt ganska så kul tycker ni inte det?" säger sen en av personalen och det var Sofia. Hon är en ganska så ung tjej, hon är lång. Har långt brunt hår, jeans och ett vitt linne med en svart kofta till och hon är faktiskt väldigt trevlig men bestämd när hon måste. En del håller med henne men inte alla "Nu går ni till era rum och stannar där resten av kvällen" säger Sara bestämt. Jag och Esmeralda tittar på varandra sen på dem "Va? Klockan är bara 14:30!" säger jag och stirrar på dem. "Ja men ni måste få ett straff för det ni gjorde" säger Sara argt. "Men det var bara lite salt" försöker Esmeralda. "Det spelar ingen roll och det var inte roligt för oss" säger Sara. "Gå nu" säger hon sen. "Nej" säger jag surt. Hon suckar "Du behöver verkligen lära dig kontrollera ditt humör och hur man uppför sig" säger hon. Jag tittar ilskett på henne "Du vet inte varför jag mår såhär, du förstår ingenting!" säger jag argt och tittar på henne. "Gå till era rum nu och stanna där, ni kommer få äta där också" säger hon. "Du kan inte göra såhär mot oss" säger jag surt. Hon nickar "Jo det kan jag" säger hon. Sen kommer 2 män och leder oss till våra rum. Jag stretar imot i deras armar "Släpp mig, ni kan inte göra såhär mot oss!" skriker jag argt. Han kastar in oss på våra rum "Jo det kan jag" säger jag och stänger och låser min dörr. Jag springer mot dörren och försöker öppna den, men kan inte. Jag sparkar och bankar "Öppna dörren" skriker jag argt. Ingen svarar, jag skriker av ilska och sparkar på dörren och sjunker sen ner på golvet och andas snabbt "Jag hatar dem" viskar jag surt och försöker hämta andan efter alla sparkar och allt skrikande och all ilska. Jag lägger mig sen i sängen och stirrar upp i taket och suckar. Efter en stund ringer Esmeralda mig på min mobil "Förlåt" säger hon. "För vad?" frågar jag förvånat. "För att jag satte oss i klistret" säger hon. "Det gör inget, vi fick ge igen på dem i alla fall. Och vi hade kul" säger jag och försöker få henne gladare. Jag lyckas och vi ligger och pratar en stund tills dem kommer in med mat till oss. Jag suckar och sätter mig vid skrivbordet och äter "Jag hoppas vi kan komma ut imorgon. Jag måste få träffa Esmeralda" säger jag tyst för mig själv medans jag äter. När jag är klar så tittar jag på klockan och den är 19:00. Jag suckar och lägger mig ner i sängen och stirrar upp i taket *hur kunde dem säga så om Esmeralda? Att hon inte kommer stanna länge i nästa familj, hon är världens bästa kompis. Hon finns alltid där när man behöver någon. Fast jag vill ju inte att hon ska lämna för då blir jag ensam kvar.......

Men jag vill att hon ska vara lycklig*

Så det var del 4 av Yami hoppas ni gillar den :)

//Kawaiitjejen

 

jim lönnkvist

31 januari 2015 14:52

Hihifniss haha vilken blåsning salt i kopparna den va grymt bra
o tur att de va nån me humor,Sofia, dom andra torrbollarna
passar ju på ålderdomshemmet.....

Kawaiigirl Kawaiigirl

31 januari 2015 14:57

haha ja bästa buset någonsin ^^ Ja det är ju tur att Sofia och några till hade humör. Dem andra passar in på ålderdomshemmet som du sa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!   Här kommer min nya novell som heter Yohio & Angel Hoppas ni gillar den^-^   Yohio´s Perspektiv Jag ligger i studio soffan och sover, jag vaknar sen av att något slickar mig på handen. Jag öppnar ögonen och ser Angel. Angel ä...

Konnichiwa!   Här kommer del 8 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^   Yohio's Perspektiv   Efter ett de grep de som kidnappat mig så hamnar jag på sjukhus, doktorn undersöker mig men jag har inga alvarliga skador. "Så, får jag åka hem n...

Konnichiwa!   Här kommer del 7 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Yohio's Perspektiv   Jag håller Jessie i handen och tittar på henne oroligt "Jag kan inte lämna dig" säger jag med tårar. Hon tittar på mig ledsamt "Jag vill inte fö...

Konnichiwa!   Här kommer del 6 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Jessie's Perspektiv   Jag springer hem det fortaste jag kan och springer in "Mamma!" ropar jag. Mamma kommer ut från köket och tittar på mig "Vad är det?" frågar hon...

Konnichiwa!    Här kommer del 5 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^    Yohio's Perspektiv   Jag sitter i mitt rum och tittar ut igenom fönstret, kan det verkligen stämma det som hon visade mig? Är de verkligen inte mina föräldrar? Jag ...