Konnichiwa! 

Här kommer avsnitt 5 av Kuroshitsuji -^.^-

Det har gått en vecka sen allt hände men jag kan fortfarande inte lugna mig. Jag har fått min hämn så varför är jag inte glad, vad är det som fattas? Jag suckar och tittar upp och ser Sebastian komma in och serverar mig tea "tack" säger jag lite tyst och tar imot koppen och dricker det sakta. 

"Vad är det som bekymrar dig min herre?" säger han och tittar på mig. Jag dricker mitt tea och tittar på honom "Jag finner ingen ro även fast jag har fått ge hämnd på alla som misshandlade mig och han som mördade min familj" säger jag och suckar. Han nickar "Jag förstår" säger han. "Vad ska jag göra då?" säger jag och dricker mitt tea. Han flinar lite "Jag tror jag vet vad det är som fattas" säger han. "Vadå?" säger jag och dricker mitt tea. "Du saknar att ha en familj" säger han och tittar på mig. Jag tittar på honom och dricker mitt tea "Det stämmer....." säger jag tyst och tittar ner. 

(här)

Jag ställer mig upp och dricker mitt tea och går igenom alla rum hemma och jag kommer till min gamla barnkammare och ser då små minnen från när jag var liten och jag lekte med min familj. Jag ler lite och går vidare sen kommer jag till den stora entre trappan och det var här där jag lärde mig att gå. Platsen väcker nu så många minnen till liv sen ser jag ett ljus och när jag öppnar ögonen ser jag att jag står på som en äng och jag ser mamma och pappa. "Mamma...Pappa..?" säger jag och tittar på dem. Dem ler och nickar, jag tittar på dem sen springer jag mot dem och kramar dem gråtandes. "Jag har saknat er så mycket" gråter jag. "Jag vet, vi har saknat dig med" säger mamam tyst och smeker mitt hår. Jag gråter på hennes axel sen så tittar jag upp på dem med tårar som rinner "Varför gjorde du så?" säger mamma.

(här)

Jag vet precis vad hon menar "Jag var så arg på det som hände, på dem som gjorde så mot mig. Och jag.....jag kunde inte stå ut med att han som mördade er 2 var lös" gråter jag. Hon suckar och kramar mig igen sen tittar pappa på mig "Hämnd löser inga problem" säger han. "Men pappa.....han förråde dig och du som alltid har varit så snäll mot honom" gråter jag. Han nickar "jag vet" säger han tyst. "Men du kommer bli mycket gladare om du släpper allt det här, låter oss gå" säger mamma sen. Jag tittar på dem "Nej jan kan inte släppa taget om er, ni är min familj" gråter jag. Hon tar min hand "vi kommer alltid finnas med dig, här inne" säger hon och plaserar min hand på mitt hjärta. Jag gråter och nickar "okej, jag älskar er" säger jag gråtandes. "Vi älskar dig me" ler dem och sen försvinner dem och jag kommer tillbaka till entre trappan. Sebastian kommer springandes mot mig "Är allt som det ska?" frågar han. Jag tittar på honom och nickar "Allt har löst sig nu, jag vet vad jag måste göra för att bli bättre" säger jag. "Vad är det?" frågar han. Jag ler och tar 2 röda rosor och går till mammas och pappas grav och lägger dem där "Jag kommer aldrig glömma er, men jag glömmer det gamla hemska förflutna" viskar jag och tittar på gravarna. Men nu återstår bara en grej och det är att bilda en liten familj....

Så det var det var avsnitt 6 av Kuroshitsuji ^^

Hoppas ni gillar den :)

//Kawaiitjejen

konnichiwa! 

Nu är det bara några avsnitt kvar av Kuroshitsuji

Så jag har börjat planera den nya novellen. 

Och det ska bli en Yaoi novell har jag bestämt ^^

Det ska vara Yohio och Jenziih ^^

Det här är första gången jag skriver en Yaoi novell så jag hoppas att den blir bra xD 

Jag har inte bestämt något namn på vad den ska heta eller så, så kommentera gärna namnförslag på novellen :)

Nu ska jag ha lektion, tänkte bara skriva lite om vad nästa novell ska handla om och så^^

Mata nee

//Kawaiitjejen