Konnichiwa! 

Här kommer del 9 av the unkown prince

Hoppas ni gillar den :)

Yohio's Perspektiv

Jag ligger lutad över Axel's bröst och gråter, "Varför?" gråter jag. Jag kom precis ut till friheten och han som skulle vara min far dog för inte så länge sen och nu när jag äntligen fick träffa min riktiga pappa så dör han rakt framför mina ögon. Jag gråter och tittar på honom sen tittar jag mot min bror, han ställer sig upp för att gå. "Du ska ingenstans" säger Eric och Fredrik, de går mot honom och håller fast honom. "Dags att byta plats, ers majestät" flinar Eric. Efter ett tag står jag i Kevins kläder och han har mina och även masken. Han stretar ilskett imot i Fredrik och Erics armar. Vi går och sen hör vi ett brak och fler musketörer springer in igenom trä porten "Vi har tillfångatagit fången" säger jag och Kevin stretat i Fredrik och Erics armar. "Nej, jag är..." skriker Kevin men Eric slår till honom i magen. Musketörerna tittar på honom och Kevin faller mot golvet, "Placera denna dåre  där ingen kan höra hans dårskaper" säger jag och tittar på dem. "Låt en dövstum ge honom mat, men ge honom ordentligt att äta." säger jag sen. "Låt honom finna försoning genom att uthärda samma smärtor som han har orsakat andra" säger jag och blänger mot min bror sen tillbaka mot de andra. "För bort honom" säger jag sen. Musketörerna nickar och tar honom och går iväg "Jag är Kevin! Vet ni inte vem jag är!" skriker Kevin och stretar imot "Hej då" viskar jag med ett flin och vinkar efter honom. "Och de andra?" säger några av musketörerna och tittar på Eric, Fredrik och Carl. Jag tittar på dem sen tillbaka på musketörerna "De är mina rådgivare och sannaste vänner" ler jag. De ler och nickar och går sen iväg, jag vänder mig om och tittar på Eric, Fredrik och Carl. De sätter sina svärd i sina bälten och knäböjer in för mig, jag ler och nickar lite. "Men det är jag som ska knäböja mig inför er. Utan er hade jag inte stått här" ler jag. De ler sen kommer jag på Elizabeth. Jag springer upp från fängelsehålan och upp till Elizabeth's rum, jag går in till henne och tittar på henne. Hon sitter på sin säng och tittar ner sen upp "Du sa att du skulle komma, men du kom aldrig" säger hon surt. "Elizabeth, jag..." säger jag men blir avbruten. Hon ställer sig upp "Du kunde inte nöja dig med att döda min pojkvän för att få mig utan du har låtit din stackars bror tyna bort i ett fängelse bara för att få ha tronen i fred!" säger hon argt och går mot mig. "Elizabeth" säger jag och går mot henne. "Rör mig inte, mördare!" skiker hon och slår mig på kinden. Jag kvider till sen tittar jag på henne och tar hennes hand "Släpp mig ditt monster!" skriker hon argt med tårar. "Lugn, låt mig förklara" säger jag och hon faller mot marken och jag håller henne. "Förklara vad?" snyftar hon. "Jag är inte som han" säger jag. "Som vem?" säger hon och tittar på mig. Jag tittar på henne, hon tittar på mig nogrant sen ser hon mitt födelsemärke "Yohio?" snyftar hon. Jag nickar "Det är jag" säger jag. "Men, din bror? Kevin?" snyftar hon. "Han får sona sina brott" säger jag med ett tyst skratt. Hon tittar på mig "Bara för att vi är tvilingar så måste vi inte vara likadana" säger jag. "Vad han än har gjort mot dig så ska jag gottgöra det" säger jag. "Om du kan ta tillbaka folk från de döda" säger hon tyst. Jag tittar på henne och smeker hennes kind "Men, jag har ju dig nu" ler hon. Jag tittar på henne och ler "Jag kommer inte skada dig som min bror har gjort, jag lovar" viskar jag och kysser henne ömt på kinden. Hon ler och rodnar.

Några dagar senare är det begravning för min pappa, Axel. Jag står bredvid mamma och Elizabeth och tittar på den vita gravstenen. Carl står och läser böner och mamma håller i en röd ros. Eric ställer sig sen i mitten av Eric och Fredrik "Han var den bäste av oss alla" säger han tyst. De nickar sen går de sakta iväg, jag tittar efter dem. "Vänta mamma" säger jag och tittar på henne. Hon nickar sakta och jag går till dem och tittar på dem, "Eric" säger jag. Han stannar och tittar på mig, "Efter allt du gjort, vill jag be dig om ännu än sak" säger jag och tittar på honom. Han tittar på mig "Låt mig älska dig som en far. Och jag hoppas innerligt att du ska älska mig som en son" säger jag och tittar på honom. Han tittar på mig en stund men börjar le och ger mig sen en kram "Såklart min kung" säger han och ler. Jag ler och han går sen iväg med Carl och Fredrik. En bit i från sitter musketörerna på sina hästar uppradade. Eric, Carl och Fredrik går igenom dem när en ropar "Musketörer, salutera!" De höjer sina flaggor och ropar "En för alla, alla för en!" Jag ler och tittar på dem och går sen tillbaka till mamma och Elizabeth. Jag tar deras händer och tittar på dem "Nu går vi hem" säger jag. De ler och nickar och Elizabeth kysser mig. 

Ett halvår senare

Jag sitter i mitt rum och skriver när Elizabeth smyger sig till mig bakom mig och kramar mig. Jag ler "Vad är det?" ler jag. "Jo jag gick omkring bara när jag hörde musketörerna prata om din bror" säger hon. Jag tittar på henne sen ställer jag mig upp "Jag har inte gått till honom på ett tag" säger jag. "Hämta Carl" ropar jag sen. Efter en stund är jg nere i fängelsehålan med Carl och går mot min bror. "Så många minnen" viskar jag när vi går igenom fängelset. Efter en stund kommer vi fram och en av vakterna öppnar dörren "Du har besök" säger dem. Min bror tittar upp på mig och jag tittar tillbaka på honom "Jaså, besöker min bror mig här i min enkla cell?" skrattar han. Jag fnyser "Jag besöker i alla fall dig, istället för att hoppas att min egen bror ska dö" säger jag. Han fnyser "Jo, jag har fått dina brev och hört att du skött dig så jag har beslutat mig för att släppa dig" säger jag. Han ställer sig upp "Ska du?" säger han. Jag nickar "men inte som du tänkt dig" säger jag. Efter en stund sitter vi i en häst och vagn påväg mot landet "Vart ska vi?" säger han. "Till mina hemtrakter där jag fick tillbringa min barndom" säger jag. Efter en stund har vagnen stannar och jag hoppar ur "Kom" säger jag. Carl knuffar ut honom och de följer efter mig, jag knackar på dörren och den öppnar och där står min förra mamma. "oj ers nåd" säger hon och bugar. Jag ler "Vad tog er hit?" säger hon. "Jo, jag undrar kan han bo här?" säger jag och pekar på Kevin. Hon tittar på honom och nickar "Han behöver vara där han kan få frid och tystnad" säger jag. Hon nickar "allt för vår kung sen du har gett oss så bra mat och allt är frid och fröjd nu igen" ler hon och tar Kevin till sig. "Så, njut av ditt nya liv" ler jag mot Kevin och beger mig sen tillbaka till slottet. Till Elizabeth som jag älskar så mycket, och jag hoppas på ett långt härligt liv med henne. 

Så det var slutet av the unkown prince

Hoppas ni gillade den :)

Nästa novell kommer redan imorgon :)

//Kawaiigirl

 

j lönnkvist

6 juli 2015 00:57

Slutet gott allt gott bra slut på novellen💖😀

Kawaiigirl Kawaiigirl

6 juli 2015 18:06

Slutet gott alting gott^^

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!   Här kommer min nya novell som heter Yohio & Angel Hoppas ni gillar den^-^   Yohio´s Perspektiv Jag ligger i studio soffan och sover, jag vaknar sen av att något slickar mig på handen. Jag öppnar ögonen och ser Angel. Angel ä...

Konnichiwa!   Här kommer del 8 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^   Yohio's Perspektiv   Efter ett de grep de som kidnappat mig så hamnar jag på sjukhus, doktorn undersöker mig men jag har inga alvarliga skador. "Så, får jag åka hem n...

Konnichiwa!   Här kommer del 7 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Yohio's Perspektiv   Jag håller Jessie i handen och tittar på henne oroligt "Jag kan inte lämna dig" säger jag med tårar. Hon tittar på mig ledsamt "Jag vill inte fö...

Konnichiwa!   Här kommer del 6 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Jessie's Perspektiv   Jag springer hem det fortaste jag kan och springer in "Mamma!" ropar jag. Mamma kommer ut från köket och tittar på mig "Vad är det?" frågar hon...

Konnichiwa!    Här kommer del 5 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^    Yohio's Perspektiv   Jag sitter i mitt rum och tittar ut igenom fönstret, kan det verkligen stämma det som hon visade mig? Är de verkligen inte mina föräldrar? Jag ...