Konnichiwa!

Här kommer del 3 av Omoide

Hoppas ni gillar den^^ 

Yohio's Perspektiv

Jag sitter i mitt rum och skriver i min skrivbok, jag tar en klunk av mitt tea och tittar ner på låttexten jag skrev. *Hoppas de blir bra* tänker jag och fortsätter skriva lite mer. Jag tittar sen på den rosa klockan som hänger på väggen, *Det har gått 1 timme. De borde ha pratat klart nu* tänker jag och lägger undan skrivboken på mitt skrivbord. Mitt rum är ganska stort med vita väggar och vitt golv. Framför fönstret står mitt skrivbord, på fönstret hänger ljusblåa gardiner, en bit ifrån in mot väggen är min säng. Den är vit och har ljusrosa täcke med en vit kudde och en rosa, på sängen finns några av mina gosedjur och några kuddar, lite här och var på väggarna hänger posters på visual kei band. Jag går ut från rummet med min tea kopp och går sakta nerför trappan, jag tittar sen in mot köket och står utanför en stund. "Yohio, ville du något?" hör jag mamma säga och jag tittar på henne. "Jo, jag undrade bara om ni pratar klart. Det har gått en timme" säger jag lite tyst och tittar på henne. "jo, vi vart precis klara" säger hon. Jag nickar sakta och går in, jag sätter mig på en stol och tittar på dem "Men vad pratade ni om?" säger jag lite nyfiket och tittar på henne. Hon tittar på mig sen på pappa sen tillbaka på mig "Inget specielt" säger hon och ler. "Säkert? Varför fick jag inte va här då?" frågar jag undrande. "Vi ville inte oroa dig, vi hade bara fått något konstigt samtal om att vi inte kunde bo kvar här" säger pappa och tittar på mig. Jag stirrar på honom "Ska vi flytta?" säger jag shockat. Mamma skakar på huvudet och smeker mig på huvudet "Nej då, det var bara ett missförstånd. Några hade ringt till fel person" säger hon. Jag nickar sakta och dricker mitt tea "Sä allt är okej?" säger jag. Hon nickar och ler, jag dricker upp mitt tea sen tittar jag ut. "Jag går till affären en stund" säger jag. "Okej, men va inte borta för länge" säger hon. "Nej då" säger jag och går ut ur huset. 

(ser ut som på bilden)

Jag går en stund på stan sen kommer jag fram till den lilla japanska butiken, jag tar en liten korg och går omkring en stund. Jag plockar ner några pocky askar och några japanska drycker i korgen. Jag går omkring en stund sen går jag fram och betalar varorna. Jag tar sen allt i en påse och går ut, jag går sen till min favorit sushi bar i Sundsvall. Jag köper lite sushi som jag kan ta med mig hem. Efter ett tag har jag allt och är påväg hem när jag hör någon ropa på mig. Jag vänder mig om och ser flickan från koserten *Åh nej, säg inte att hon också bor här* tänker jag och fortsätter gå. "Stanna, jag måste prata med dig!" ropar hon. Jag börjar gå snabbare och snabbare men hon fortsätter följa efter mig. "Låt mig va!" säger jag och börjar springa. Hon får sen tag i min hand och tittar på mig "Du måste stanna, vi behöver prata" säger hon. Jag tittar på henne "Jag vet inte ens vem du är" säger jag. Hon suckar "Det är för att du inte minns mig" säger hon. Jag tittar på henne "Minns dig inte? Varför skulle jag minnas dig från något annat ställe än från konserten idag?" säger jag och tittar på henne. "Jag är din syster, du är min bror" säger hon och tittar på mig. Jag skakar på huvudet "Jag har inga syskon" säger jag och tittar på henne. "Men du är min bror" säger hon. "Nej, det är jag inte" säger jag. "Jag vet vem du verkligen är och du är inte deras son" säger hon. "Va?" säger jag och stirrar på henne. "Du är min bror men de människorna tog dig ifrån oss när du var 3 år gammal" säger hon och tittar på mig. "Nu har du gått för långt, sluta ljuga om min familj!" säger jag och stirrar på henne. "Men du måste tro mig, vi har sökt överallt efter dig" säger hon. Jag suckar och försöker gå men hon stoppar mig och tar min hand "Vi har försökt hitta dig och nu har jag äntligen det. Vi vill bara få dig tillbaka i säkerhet" säger hon. Jag vänder mig om och tittar på henne "Få mig i säkerhet? Från vilka?" säger jag och lägger till ett skratt. "Fråga de som du kallar familj" säger hon och tittar på mig. Jag stirrar på henne "Sluta ljuga om dem" säger jag och tar hennes hand och knuffar bort henne. Hon faller mot marken och tittar ner, hennes röda hår hänger framför ansiktet. Hon har en vit tröja och en jeans jacka på sig och ljusblåa jeans. Jag stirrar på henne och börjar gå sen hör jag hur hon börjar sjunga, (här) Jag fortsätter gå men efter några steg så stannar jag. Jag vänder mig sakta om och tittar på henne, hon tittar upp på mig med tårar som rinner längs hennes kinder och hon sjunger fortfarande. Jag tittar på henne och jag känner igen låten hon sjunger, det låter som en vaggvisa och den känner jag igen men jag vet inte vart jag har hört den och jag börjar känna igen henne med. Men vart har jag sett henne, vart har jag hört vaggvisan? Jag börjar sakta gå baklänges sen springer jag hem det snabbaste jag kan, efter ett tag kommer jag hem och stänger snabbt ytterdörren och jag andas snabbt. "Yohio, vad har hänt?" säger mamma och tittar oroligt på mig. Jag andas fort och tittar på henne "inget, jag mår bra" säger jag. "Säkert? Det låter som du har sprungit" säger hon. "Jag träffade bara på ett galet fan" säger jag. Hon nickar sakta, jag tar av mig jackan och skorna och går in mot köket. Jag har på mig en vita luvtröja, svart mössa med en liten boll på, solglasögon och svarta jeans. "Behöver du ha på dig mössa och solglasögon inne?" säger mamma och tittar på mig. "Jag vill ha det på mig" säger jag och ställer in sushin i kylen. "Okej" säger hon med en suck. Jag tittar på henne och gör tea, pappa kommer sen in och tittar på mig. Jag häller i mjölk och honung i teat och tittar på honom "Jag hörde vad som hände" säger han. Jag tittar på honom och dricker mitt tea "Var det hon från konserten?" frågar han. Jag nickar "Men jag gick snabbt ifrån henne" säger jag och går mot mitt rum. Jag slänger påsen med pockyn och drickan jag köpte på sängen, jag sätter mig på sängen med en suck och dricker mitt tea. "Varför känner jag igen henne och låten?" säger jag och dricker mitt tea. (här) Jag dricker mitt tea och suckar, "Det är något bekant med henne och vaggvisan, men vad?" säger jag tyst. Jag ställer mitt tea på det lilla sängbordet bredvid sängen, jag lägger mig ner i sängen och stirrar upp i taket. Jag blundar och får sen ett minne, jag stiter på golvet och leker, jag är 3 år och tjejen med rött hår är också där och hon ser ut att vara 5 år. Sen är det 2 andra personer där, 2 vuxna men deras ansikten är suddiga. Jag öppnar ögonen och sätter mig upp "Vilka var de personerna förutom flickan?" säger jag tyst och förvånad. Jag dricker mitt tea och tittar ut och det regnar lite, jag suckar "Vad är det som händer nu?" säger jag tyst och dricker mitt tea. 

Jessie's (flickan) Perspektiv

Jag går hem och går in, "Nå hur gick det? Är han här?" säger mamma och springer mot mig. Jag skakar på huvudet och går in mot vardagsrummet, hon följer efter mig och vi sätter oss på soffan. "Han vägrade lyssna på mig. Han tror mig inte" säger jag med en suck. "Men han måste tro oss, han är min son" säger hon med tårar och tittar på mig. Jag nickar "Men när han skulle gå så sjöng jag vaggisan du sjöng för honom varje natt. Han stannade och tittade på mig och det såg ut som om han började minnas något" säger jag och tittar på henne. Hon tittar på mig "Tror du han minns mig?" snyftar hon. Jag kramar henne "Vi kommer få hem honom mamma, han måste komma hem" säger jag och kramar henne.

Så det var del 3 av Omoide

Hoppas ni gillar den^^ 

 

j lönnkvist

8 juli 2015 12:17

Wow vilka känslosvängar det var vad han måste undra nu
härliga låtar det var o vilken otroligt fin bil på YOHIO😀

Kawaiigirl Kawaiigirl

8 juli 2015 15:33

Kul att du gillar novellen^^

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!   Här kommer min nya novell som heter Yohio & Angel Hoppas ni gillar den^-^   Yohio´s Perspektiv Jag ligger i studio soffan och sover, jag vaknar sen av att något slickar mig på handen. Jag öppnar ögonen och ser Angel. Angel ä...

Konnichiwa!   Här kommer del 8 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^   Yohio's Perspektiv   Efter ett de grep de som kidnappat mig så hamnar jag på sjukhus, doktorn undersöker mig men jag har inga alvarliga skador. "Så, får jag åka hem n...

Konnichiwa!   Här kommer del 7 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Yohio's Perspektiv   Jag håller Jessie i handen och tittar på henne oroligt "Jag kan inte lämna dig" säger jag med tårar. Hon tittar på mig ledsamt "Jag vill inte fö...

Konnichiwa!   Här kommer del 6 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Jessie's Perspektiv   Jag springer hem det fortaste jag kan och springer in "Mamma!" ropar jag. Mamma kommer ut från köket och tittar på mig "Vad är det?" frågar hon...

Konnichiwa!    Här kommer del 5 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^    Yohio's Perspektiv   Jag sitter i mitt rum och tittar ut igenom fönstret, kan det verkligen stämma det som hon visade mig? Är de verkligen inte mina föräldrar? Jag ...