Konnichiwa! 

Här kommer del 5 av The unknown prince

Hoppas ni gillar den :)

Yohio's Perspektiv

Jag vaknar upp och tittar mig omkring *Vart är jag?* tänker jag och sätter mig sakta upp. Jag ser sen att jag sitter på en säng och sen tittar jag mig omkring i rummet. Jag sätter sen händerna sakta mot mit ansikte och jag känner att masken är borta, känslan av att kunna känna sig själv igen är obeskrivlig. Sen öppnas en dörr och en man kommer in, jag tittar på honom. "Det är lugnt, jag är din vän" säger han. Jag tittar på honom "Det var jag som hjälpte dig att fly från fängelset igår" säger han. Jag nickar sakta, han häller sen upp vatten och ger det till mig. Jag tar imot glaset och dricker men spiller lite "det är lugnt" ler han och torkar upp lite. Sen ställer han sig upp för att gå ut "Jag har väntat i 5 månader på att få ställa den här frågan." säger jag tyst och tittar ner. Han stannar och tittar på mig "Varför gjordes detta mot mig?" frågar jag och tittar på honom. Han tittar på mig "Vet du inte?" säger han. Jag skakar sakta på huvudet och tittar på honom. "Vad minns du?" frågar han. "Jag bodde på en gård på landet med en familj, men sen så kom de och tog mig till fängelset." säger jag och tittar på honom. "Vilka då?" säger han. Jag tittar på honom "Män i svarta kläder" säger jag och tittar på honom. "Jag fick syn på en man som trodde jag var prinsen men han och några andra tog mig till fängelset och satte på mig masken" säger jag och tittar på honom. "Vet du inte varför?" frågar han. Jag skakar på huvudet "I flera dagar så ropade jag Vad har jag gjort?" säger jag och tittar på honom. "Sedan så insåg jag att det är något med mitt ansikte som måste döljas men jag visste aldrig vad" säger jag och tittar på honom. Han nickar sakta "Vad heter du?" säger han. Jag tittar på honom "Yohio" svarar jag. Han nickar "Yohio.." säger han tyst sen kommer 2 andra män in "De ska hjälpa dig att tvätta dig. De kommer inte skada dig" säger han. Jag nickar sakta och tittar ner, han nickar och ska gå ut "Tack" säger jag. Han stannar och tittar på mig "Tack för din vänlighet" säger jag och tittar på honom. Han ler lite och går sen ut och jag tittar ner och de andra männen går mot mig.

Carl's Perspektiv

Jag sitter i köket och hackar moröter till maten "Det finns mer mat men Kevin har skickat all den bra maten till armen" säger jag medans jag fixar med maten. Efter en stund kommer Eric in "Vem är han?" säger han. "Du söker fakta när du egentligen ska söka efter sanningen" svarar jag och lagar maten. "Du är inte min präst Carl" suckar han. Jag skrattar "Jag vet men jag är en präst och musketör" flinar jag. "Vad har du för rätt att döma och leka gud?" säger han och tittar på mig. Jag tittar på honom "för att du är heligare än alla andra?" säger han. "Ja, och för att jag är smartare än alla andra" skrattar jag. Han bara flinar och skakar på huvudet sen ropar någon på mig. Vi går ut och ser en av männen titta ut igenom ett fönster "Carl, han är redo nu" ler han. Jag nickar och vi går in till ett rum och sätter oss vid ett bord. Dörren öppnas sen och in kommer Yohio, han har rena nya kläder och allt hår från ansiktet är borttaget och hans hår är fixat och man ser vilken fin människa han är och hur lik han är sin tvilingbror. Jag ler och nickar mot en stol, han nickar sakta och sätter sig vid bordet. "Livets största mysterum är vem vi verkligen är" säger jag. "Ja" säger Yohio och nickar. "Nu ska jag avslöja hemligheten som har hållits undan från dig hela ditt liv" säger jag och tittar på honom. "Det börjar den natten då kung Kevin föddes" säger jag. "Jag var i tjänst då och jag kallades till drottningens rum. När jag kom in la drottningens präst en nyfödd i mina armar" säger jag och tittar på yohio. "Drottningen hade fött tvilingar den natten, barnet i min famn var den yngre av dem 2." säger jag. "Kungen insåg att han hade två arvingar till tronen" säger jag och ställer mig upp. "Allt för många kungariken har splittrats pågrund av arvtvister" säger jag och tittar på dem. "Så han beslöt för att göra sig av med en av dem. Du, Yohio" säger jag och tittar på honom. "Han beodrade att din identitet skulle hållas hemlig. På sin dödsbäd berättade han sanningen för Kevin och din mor" säger jag och tittar på honom. "Men nu är Kevin kung, han vågade inte döda dig för han trodde att hans rätt till tronen vilade på det kungliga blodets okränkbarhet." säger jag och tittar på honom. "Istället tänkte han ut ett sätt att gömma dig föralltid" säger jag och tittar på honom. "För mitt land, för min kung så köpte jag fred med ditt liv" säger jag och suckar och tittar på honom. "En dag...ska jag be om din förlåtelse" säger jag och tittar på honom. "Men inte förens jag har återlämnat det som tillhör dig" säger jag och sätter mig ner igen. "återlämnat?" säger Yohio och tittar på mig. "Vi ska ersätta Kevin med Yohio" ler jag och pekar på honom. "är det din plan? Att byta ut någon mot en annan?" säger Eric och tittar på mig. "det är löjligt!" säger han sen. "Det är priljant. Vad väntade du dig?" säger jag och tittar på honom. "Revolution, öppet krig!" säger han. "Blod på gatorna?" säger jag. "Det är i alla fall en förändring" säger han. "Fysisk likhet är bara början. Kevins arrogans och sätt..." börjar Eric men jag avbryter honom. "Det kan imiteras" säger jag. "Har du tänkt på att det inte är bara våra liv som står på spel, utan även Yohio's?" säger han. "Ja och precis som oss så har han ett val" säger jag. Jag tittar sen på Yohio "Vad säger du Yohio? All den här tiden i fängelset, var de till ingen nytta?" säger jag och tittar på honom. "Eller har de givit dig styrka till skillnad från andra?" säger jag. "Du har möjligheten att bli kung, om du bara har mod att ta chansen" säger jag sen. "Har du modet Yohio? Har du det?" säger jag och tittar på mig. Han tittar på mig rädd och skakandes. "Jag..." säger han och tittar på mig. Han ställer sig sen upp och springer mot dörren men stannar och tittar ner, Erico tittar på mig och suckar och går mot Yohio. Han vänder honom mot sig och tittar på honom och smekar honom på ryggen.

Kevin's Perspektiv

Jag sitter i mitt rum och arbetar när några kommer in med en liten låda och jag tittar på dem "Ers majestät, en låda har anlänt till er" säger han och ställer ner lådan på mitt skrivbord. "Innehållet får bara ni se" säger han sen och ger mig ett papper. Jag ställer mig upp och tar imot pappret och läser det. "Ge det till min mor" säger jag. Han nickar och tar pappret och de går sen ut från rummet. Jag öppnar sen lådan och ser masken, *kan det stämma som det stod på lappen? Att min bror är död?* tänker jag och tittar på masken. Jag tar sakta upp den och tittar på den, jag tittar på den länge sen sätter jag den sakta mot mitt ansikte och den passar men jag lägger ner den snabbt tillbaka i lådan igen. Jag stänger sen locket och lägger undan lådan. 

Carl's Perspektiv

Det är kväll och jag sitter i rummet och dricker "Mer vin! Vi måste fira" ler jag och dricker. Yohio gick med på att försöka bli kung och det är bra, då slipper vi hans elaka tvilingbror. Efter en stund kommer Eric in "Hur är det med Yohio?" frågar jag. "Han är utmattad. Det har varit en lång dag för honom" säger han. Han sätter sig sen ner på en stol och suckar "Carl, överväg din plan. Yohio är som ett barn, han är inte redo" säger han och tittar på mig. "Jag klarar det inte" säger han. "Jo" säger jag. "På ett år kanske, kanske till och med 2" säger han. "3 veckor" säger jag och tittar på honom. "3 veckor?" säger han. "Kungen ska hålla i en bal, en maskerad bal" säger jag och tittar på honom. "Ett virrvarv av maskerade människor, det är ett perfekt tillfälle. Vi måste agera!" säger jag. "3 veckor att lära sig allt?" säger han. "han lärde sig i 16 år till att bli en fin herre" säger jag och skriver. "Och i 5 månader har han levt i en mask!" säger han. "Men nu så vet han att de människor som borde ha älskat honom berövade honom bördsrätten och gav honom ensamhet och smärta" säger han och tittar på mig. Jag vänder mig om och tittar på honom "du tycker om honom, det är bra" säger jag. "Lek inte gud med mig Carl" suckar han. Eric tittar sen ut igenom fönstret mot det andra huset, "Vad är det?" säger jag. Han pekar dit, jag tittar mot fönstret. Yohio tittar ut igenom fönstret och han har masken på sig igen. "Gå och titta till honom" säger jag. Eric nickar och går dit. 

Yohio's Perspektiv

Jag sitter på en stol med maksen i handen och tittar på den, sen kommer Eric in och tittar på mig och sätter sig på en stol framför mig. "Jag har burit den här masken så länge, så jag känner mig inte trygg utan den" säger jag och tittar på honom. "Jag sitter hos dig. Jag kan inte heller sova" säger han. Jag nickar sakta och efter en stund så somnar han och jag somnar också efter en stund på min stol.

Så det var del 5 av The unknown prince

Hopppas ni gillar den^^

//Kawaiigirl

 

j lönnkvist

28 juni 2015 21:24

Nu hände det massor här lite svårt o hålla isär allt

Kawaiigirl Kawaiigirl

28 juni 2015 23:12

Ja detta avsnitt vart lite rörigt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!   Här kommer min nya novell som heter Yohio & Angel Hoppas ni gillar den^-^   Yohio´s Perspektiv Jag ligger i studio soffan och sover, jag vaknar sen av att något slickar mig på handen. Jag öppnar ögonen och ser Angel. Angel ä...

Konnichiwa!   Här kommer del 8 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^   Yohio's Perspektiv   Efter ett de grep de som kidnappat mig så hamnar jag på sjukhus, doktorn undersöker mig men jag har inga alvarliga skador. "Så, får jag åka hem n...

Konnichiwa!   Här kommer del 7 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Yohio's Perspektiv   Jag håller Jessie i handen och tittar på henne oroligt "Jag kan inte lämna dig" säger jag med tårar. Hon tittar på mig ledsamt "Jag vill inte fö...

Konnichiwa!   Här kommer del 6 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Jessie's Perspektiv   Jag springer hem det fortaste jag kan och springer in "Mamma!" ropar jag. Mamma kommer ut från köket och tittar på mig "Vad är det?" frågar hon...

Konnichiwa!    Här kommer del 5 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^    Yohio's Perspektiv   Jag sitter i mitt rum och tittar ut igenom fönstret, kan det verkligen stämma det som hon visade mig? Är de verkligen inte mina föräldrar? Jag ...