Konnichiwa! 

Här kommer sista avsnittet av Kuroshitsuji^^ 

Hoppas ni kommer gilla den :)

Jag sitter i mitt arbetsrum och dricker tea medans jag skriver lite. Jag tittar på min familjebild och suckar "hur ska jag kunna få en familj?" säger jag och dricker mitt tea sakta. Efter en stund så kommer Sebastian in "Du har en gäst" säger han. Jag tittar upp och ser Elizabeth komma inspringandes och kramar mig. "Hej Yohio" säger hon glatt. "Hej Elizabeth" försöker jag få fram genom den hårda men vänliga kramen. "Jag har en överraskning åt dig" ler hon och tar min hand och springer ut med mig. "Va?" säger jag förvånat. När vi kommer ut så ser jag Mey Rin, Tanaka, Finnie, Baldroy och Sebastian stå ute. "Vad är det frågan om?" säger jag och tittar på dem förvånat och Elizabeth. "Vi ska ut på pickninck" ler Elizabeth. Jag tittar på henne sen på Sebastian "Visste du om det här?" säger jag. Han nickar "Jag ville inte förstöra överraskningen" ler han. Jag nickar, Elizabeth ler och tittar på mig. Sebastian hjälper mig in i min häst och vagn medans Elizabeth och de andra åker sina egna och vi far iväg. 

(här)

Efter en stund är vi framme, Sebastian öppnar dörren och hjälper mig ut. När jag klivit ut ser jag att vi har kommit till en vacker äng med en fin bäck som rinner förbi och det är en annan äng på andra sidan. "Vad vackert det är" säger jag tyst för mig själv och tittar mig omkring. "Visst är det" ler Elizabeth. "Men känner du inte igen dig?" lägger hon sen till. Jag tittar på henne sen på ängen. Sen minns jag, min familj och hennes familj brukade ofta komma hit till den här ängen på picknick. "Jo...jag minns" säger jag lite tyst men ler ändå. Hon ler och sen efter en stund så säger Sebastian och de andra att de har fixat allting. Jag och Elizabeth nickar och går till dem och vi sätter oss ner och börjar äta. Vi har det jättemysigt och trevligt sen så ser jag att alla tittar på mig. "Vad är det?" frågar jag och tittar på dem. 

(här)

"Jo vi vill bara att du ska veta...." börjar Mey Rin. "Att vad som än händer så kommer vi alltid att finnas här för dig och ta hand om dig" säger Finnie och Tanaka. "Som en familj" säger Elizabeth sen och tittar på mig. Jag tittar på dem häpet och vet inte vad jag ska säga. "Jag kan inte tro att jag har missat det hela tiden" säger jag sen och tittar på dem. Dem tittar på mig "Hela den här tiden då jag har mått dåligt och kännt hat och ilska så har ni alltid funnits där för mig och hjälpt mig.....som en familj" säger jag och tittar på dem. 

"Mey Rin...minns du när jag kände mig ledsen och satt inne i mitt rum hela dagen?" säger jag och tittar på henne. Hon nickar "Ja det gör jag" säger hon. "Du fanns alltid där för mig och lugnade ner mig, trots att jag var ilsken och ledsen, tack" ler jag och tittar på henne. Hon nickar och rodnar lite, "Och du Elizabeth. Varje gång jag har varit så arg och ledsen så har du alltid funnits där för mig och försökt att se det ljusa i livet även fast allt jag har kännt och letat efter varit hämnden" säger jag och tittar på henne.

(här)

Hon nickar "Jag ville bara se dig glad" säger hon och tittar på mig. Jag nickar "Men jag har inte insett det förns nu, ni har varit min familj hela tiden. Ni har alltid ställt upp för mig, funnits där för mig....som en familj ska" säger jag och tittar på dem. "Sebastian du är som en pappa, hjälper mig med allt och finns där för mig. Finnie, du har alltid funnits där för mig när jag haft det tråkigt, som en bror jag aldrig haft. Tanaka, du har alltid varit som en morfar eller farfar för mig. Varit där med svar när jag behövt veta något eller behövt prata med någon. Baldroy, du har alltid hjälpt mig som en storebror. Du har också gett mig kloka råd och svar och funnits där när jag haft det tråkigt. Mey Rin, du har alltid funnits där för mig som en stora syster när jag har varit ledsen och arg och inte vetat vad jag ska göra, du har alltid ställt upp för mig då och hjälpt mig. Och du Elizabeth, du har varit som en mor för mig. Hjälpt mig när det varit som svårast, funnits där för mig och tröstat mig. Tack allihopa" säger jag och tittar på dem med tårar som rinner ner för mina kinder. Dem ler och går till mig och kramar mig, "Vill ni vara min familj?" frågar jag och tittar på dem. "Såklart vi vill, vi har alltid varit det och kommer alltid vara en" svarar dem i kör och ler. Jag nickar och ler "Tack allihopa, ni är en underbar familj" ler jag och tittar på dem.....

Det var sista delen av Kuroshitsuji :)

Hoppas ni tyckte om den :)

Och hoppas ni kommer gilla nästa novell :)

//Kawaiitjejen

 

jim lönnkvist

30 januari 2015 00:27

Så skönt det ordnade sig trots trista saker som hänt
o dom ordnade en picnic på dom gröna ängarna
de låter så mysigt,önskar man vart där😊😊

Kawaiigirl Kawaiigirl

30 januari 2015 00:33

Ja det är tur att allt ordnade sig :)
Ja jag önskar också jag kunde varit med på picknicken

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!   Här kommer min nya novell som heter Yohio & Angel Hoppas ni gillar den^-^   Yohio´s Perspektiv Jag ligger i studio soffan och sover, jag vaknar sen av att något slickar mig på handen. Jag öppnar ögonen och ser Angel. Angel ä...

Konnichiwa!   Här kommer del 8 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^   Yohio's Perspektiv   Efter ett de grep de som kidnappat mig så hamnar jag på sjukhus, doktorn undersöker mig men jag har inga alvarliga skador. "Så, får jag åka hem n...

Konnichiwa!   Här kommer del 7 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Yohio's Perspektiv   Jag håller Jessie i handen och tittar på henne oroligt "Jag kan inte lämna dig" säger jag med tårar. Hon tittar på mig ledsamt "Jag vill inte fö...

Konnichiwa!   Här kommer del 6 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Jessie's Perspektiv   Jag springer hem det fortaste jag kan och springer in "Mamma!" ropar jag. Mamma kommer ut från köket och tittar på mig "Vad är det?" frågar hon...

Konnichiwa!    Här kommer del 5 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^    Yohio's Perspektiv   Jag sitter i mitt rum och tittar ut igenom fönstret, kan det verkligen stämma det som hon visade mig? Är de verkligen inte mina föräldrar? Jag ...