Konnchiwa!

Här kommer avsnitt 2 av A Second Chance 

Jag tittar mig i spegeln en stund sen klär jag på mig. Jag tar på mig en tröja i leopard mönster och en vit ärmlös kofta och ett par svarta byxor. Sen fixar jag håret och sminket (ser ut som på bilden), sen går jag ner till köket och ser att pappa sitter som vanligt vid bordet och äter frukost och läser tidningen. "Godmorgon pappa" ler jag och går gör tea. Han tittar upp från tidningen "Godmorgon Yohio" ler han tillbaka. 

.  

Jag ler och gör mitt tea och 2 ost mackor och sätter mig sen vid bordet. Vi sitter en stund och pratar sen tittar jag mig omkring "Vart är Emelie?" frågar jag och dricker mitt tea. Pappa suckar och lägger undan tidningen "Hon är på sitt rum och sover antar jag" säger han och dricker sitt kaffe. Jag nickar sen suckar jag lite "Jag skulle vilja att du pratar med henne. Jag vill ha en rolig familje vecka med er" säger jag och tittar på honom medans jag dricker mitt tea. Han tittar på mig "Varför då?" frågar han. Jag skulle precis säga varför men hejdar mig *Du kan ju inte säga det riktiga svaret* tänker jag. "För att det var längesedan vi gjorde något tillsammans" ler jag. Han ler och nickar sen suckar han lite surt. "Vad är det?" frågar jag och tittar oroligt på honom. Han suckar och tittar på mig "Det är din syster Emelie. Hon har inte gjort något att för att komma in på gymnasiet, eller jo det gjorde hon men hon hoppade sen av!" säger han argt. Jag suckar "Hon har det bara tufft nu pappa, vi möste prata om det här vet du" säger jag och dricker upp mitt tea. Han suckar och nickar, jag ler och går sen upp till Emelie och knackar försiktigt på dörren "Emelie?" säger jag lite tyst. "Ja?" säger hon. "Får jag komma in?" frågar jag "Visst" svarar hon och jag öppnar dörren och går in. Hon sitter på sin säng och håller på med mobilen. Jag sätter mig bredvid henne och tittar på henne "Jo jag bara undra varför hoppa du av gymnasiet?" säger jag och tittar på henne. Hon suckar och lägger undan mobilen "Jag är så himla skoltrött och det var helt fel linje för mig, och jag vet inte vad jag vill bli" säger hon ledsamt. Jag nickar långsamt "Och vad jag än gör så blir pappa inte glad, men du. När du gör något, vadsomhelst så blir han glad" säger hon och ställer sig upp. Jag suckar "Ja men nu handlar det om dig. Varför tänker du inte igenom på vad du gillar och söker något som har med det att göra." ler jag. "Som du gillar musik väldigt mycket, du gillar att uppträda." säger jag sen och tittar på henne. Hon tittar på mig "Jag ska försöka, jag lovar" säger hon och kramar mig sen. Jag ler och kramar henne tillbaka "Bra Emelie, så ska det låta" ler jag och efter ett tag går jag ut ur hennes rum. Jag går in till mitt rum och stänger in mig och sätter mig vid skrivbordet och tar fram ett skriv block. "Okej då är hjälpa min syster avklarat på listan" ler jag och skriver ner det. "Hmmm, vad vill jag göra tillsammans med dem innan....olyckan sker?" säger jag sen och tittar ut och då ser jag hur vacker himlen är. "Jag har alltid velat besegra min höjdrädsla. Det är ju så vackert att se ut över saker och ting. Jag vet! Vi ska flyga luftbalong tillsammans" säger jag och ler lite och skriver ner det. "Sen har jag ju alltid velat se en soluppgång och en solnedgång och det ska jag göra nu varje dag" säger jag till mig själv och skriver ner det också. Jag lägger undan pennan och tittar på allt jag har skrivit ner och nickar "Ja det är nog allt.....eller vänta. Jag har ju aldrig vågat säga hur jag känner för Nicole. Jag måste hinna fixa det också" säger jag och skriver ner det på pappret. Jag går sen ner "Pappa jag går till Nicole en sväng" säger jag och går mot dörren. "Okej men kom inte hem sent" ropar han tillbaka. "Nej då" ler jag och går hem till Nicole, när jag kommer fram knackar jag på dörren. Dörren öppnas och där står Nicole "Hej Nicole, har du lust att gå en promenad?" frågar jag och tittar på henne. "Visst, låt mig ta på mig jackan först så kommer jag" ler hon och stänger dörren. Efter en stund kommer hon ut och vi går mot parken. Vi pratar en stund och sätter oss på en bänk i parken och pratar. Sen tittar jag på henne "Jo Nicole det är...en sak jag måste säga. Men jag vet inte hur" säger jag och tittar sen ner lite blygt. "Vad är det Yohio? Det är bara att säga det" säger hon och lyfter upp min haka och får mig att titta på henne. "Jo det är så att jag....liksom typ...." säger jag och försöker få fram orden men det går inte. Jag försöker en stund men får inte fram orden men då helt plötsligt från ingenstans så kysser hon mig. Jag sitter där helt förstelnad men kysser henne tillbaka och sen tittar jag på henne och rodnar "Hur visste du?" frågar jag lite blygt. Hon ler "Jag har sett det och jag har alltid gillat dig men inte heller vågat säga det." svarar hon och ler. Jag nickar "Så.....vill du bli ihop med mig?" frågar jag väldigt blygt. "Ja det vill jag" svarar hon och pussar mig på kinden. 

Så det var avsnitt 2 av A Second Chance 

Hoppas ni gillar min novell :)

//Kawaiitjejen

Konnichiwa! 

Här kommer första delen av min nya novell A Second Chance 

Hoppas ni kommer gilla den ^^

Hej jag heter YOHIO och är 19 år, eller jag vart 19. 

Jag var med mina vänner och hamnade i en bilolycka men jag klarade mig inte....

Men det här är min historia om hur jag fick en andra chans att leva. En andra chans att rätta till saker och ting i mitt liv...

"Yohio, kommer du eller?" hör jag hur mina kompisar ropar på mig. 

"Jag kommer!" ropar jag tillbaka och går ut från mitt rum och går in till köket där min pappa sitter och läser tidningen och min stora syster leker med min hund Luna. "Jag går ut en stund med mina kompisar" säger jag och tittar på pappa. 

"Okej men kom hem till maten" säger han och tittar upp på mig. "Jadå, jag lovar" ler jag och går ut till mina kompisar och vi går till stan och pratar och har kul. 

Vi sitter på en bänk i parken och pratar och äter pocky. "Det har varit jättekul idag, det här borde vi göra om någon gång" säger jag och tar en pocky ur mitt pocky paket. Mina kompisar ler och nickar "Ja verkligen" säger Sebastian och ler. Sen tittar jag på klockan och ser att den är 17:25 "Oj, jag måste gå nu. Jag lovade att vara hemma till midagen" säger jag och ställer mig upp. Dem nickar och ställer sig upp "Vi följer dig hem" säger Nicole och ler. "Tack" ler jag och vi börjar gå hem men när vi kommit en bit över bilvägen så tappar Nicole sin plånbok på marken "Jag tar den" säger jag och går tillbaka för att hämta den. När jag böjer mig ner för att ta upp den så hör jag hur Nicole skiker "YOHIO, akta dig!" 

Jag tittar upp och ser hur en bil kommer mot mig och sen blir allting svart. 

Jag vaknar upp och känner hur det dunkar i mitt huvud "Aj, vad hände?" säger jag yrt och tar min hand mot mitt huvud. Jag tittar mig omkring och allt är så ljust och vackert. "Vart är jag?" säger jag tyst för mig själv och ställer mig upp och tittar mig omkring. Jag tittar sen på mina kläder och ser att jag har vita kläder på mig och inte de kläderna jag hade förut. 

Jag ser sen hur en kvinna kommer mot mig. Hon är lång och har långt blont hår som hänger över axlarna och hon har en lång vit klänning. "Mamma?" säger jag tyst. Hon ler, "Mamma det är du!" skriker jag av glädje och springer mot henne och krammar henne. Hon kramar mig tillbaka och jag gråter på hennes axel "Hur är det möjligt? Du dog ju i cancer när jag bara var 15 år" säger jag snyftandes. Hon stryker mig över håret "Du är i himlen nu" säger hon lugnt. Jag tittar upp mot henne "Va? Vad hände?" säger jag förvånat. Hon tar min hand och leder mig till en liten damm och jag tittar ner i den och ser olyckan som hände. "Så jag är.....?" säger jag och tittar upp mot henne. Hon nickar långsamt och tittar ner igen. Då ser jag begravningen, min pappa och min stora syster sitter bredvid varandra och gråter. Mina kompisar sitter på andra sidan och gråter. Jag hör hur Nicole klandrar sig själv över att hon inte stoppat mig tidigare och att hon skulle ha hämtat plånboken själv. "det är inte ditt fel Nicole" viskar jag. 

Jag ser sen hur allting är hemma, pappa är ledsnare än vad han brukar vara och det går inte bra för min stora syster Emelie i skolan. Jag tittar upp på mamma "Jag måste gå ner och hjälpa dem mamma." säger jag. 

Hon suckar "Det som har hänt, har hänt" säger hon. "Men jag måste hjälpa dem mamma" säger jag och tittar på henne. Hon suckar och ställer sig upp "vänta här" säger hon och går iväg. Hon kommer tillbaka efter en stund "Du har fått en andra chans att rätta till allt. Men du får inte berätta vad som kommer att hända eller ändra ditt öde." säger hon. Jag nickar och ställer mig upp "Du får en vecka på dig" ler hon. Jag nickar och tittar på henne och kramar om henne. Jag ser hur allting sen ljusnar och jag vaknar upp i min säng *Är det sannt eller var allt bara en dröm?* tänker jag och sätter mig upp i sängen. Men sen känner jag på huvudet där bilen träffade mig, jag går till spegeln och tittar men ser inget. Men jag känner att det är där. "Det var ingen dröm." säger jag tyst för mig själv. Jag suckar och tittar ner och sen tittar jag på spegeln och pustar ut "Okej Yohio, nu ska jag göra om min vecka till den bästa. Du klarar det, bara du inte ädrar ditt öde eller berättar vad som kommer att hända." 

Så det var avsnitt 1 av A Second Chance :)

Hoppas ni gillar den :)

//Kawaiitjejen

Konnichiwa!!

Välkommen till min lilla blogg^^

Här kommer jag att skriva Yohio och Seremedy fanfics :)

Jag kommer att skriva dem lite efter högtider kan man säga^^ Då blir det lite roligare att läsa dem :)

Som nu när det är höst ute och snart halloween så ska jag skriva läskiga noveller :)

Sen vid jul blir det en jul novell(kanske) eller bara något som passar vid vintern :)

Ja ni fattar vad jag menar XD

Så jag hoppas ni kommer stanna på min blogg och att ni gillar mina noveller :)

Har ni några tips/idéer så är det bara att ni kommenterar eller skriver en fråga till mig :)

Mata nee

//Kawaiigirl