konnichiwa! 

Här kommer avsnitt 3 av Nikkó

Hoppas ni gillar avsnittet! :)

Hon tittar på mig "Fast jag är ju med dig" säger hon och tittar på mig. Jag skakar på huvudet "Om Sebastian får reda på detta så är jag körd" säger jag och tittar på henne. Hon tar min hand och ställer mig upp "Jag lovar att se till att inget händer dig" säger hon och ler. Jag tittar på henne "Lovar du?" frågar jag. Hon nickar "Jag lovar" säger hon och ler. Jag nickar sakta och hon går ut med mig. Jag tittar mig omkring och solen lyser och himlen är blå "Vad vackert det är" säger jag och ler och tittar mig omkring. Hon ler och nickar och går omkrig "Ska vi gå till parken?" säger hon och ler. Jag ler och nickar och vi går till parken. Vi sätter oss på en parkbänk och tittar upp på himlen "Det var så länge sen jag kände solens strålar mot min hud" säger jag och tittar på himlen. Hon tittar på mig "Minns du något från dit tidigare liv?" frågar hon. Jag tittar på henne och rycker på axlarna "Jag minns inte så mycket mer än att jag dog för 5 eller 10 år sen i någon sjukdom tror jag det var" säger jag och tittar på henne. "Okej men varför minns du inget?" frågar hon sen. "Jag vet inte riktigt, jag tror att när man dör så blir inte ens minnen lika viktiga" säger jag och tittar på henne. Hon nickar långsamt och tittar på mig och vi sitter där i flera timmar och pratar och vi beslutar oss sen för att gå tillbaka och många tittar på mig. Vi stannar sen utanför en affär "Kan du vänta utanför? Jag ska bara köpa en grej lite snabbt" säger hon och tittar på mig. Jag nickar "Jag kan vänta" säger jag. "Bra, jag är snabbt tillbaka" säger hon och springer in. Jag tittar mig omkring och känner sen att folk börjar titta på mig mer och mer. *Kan hon inte komma snart?* tänker jag och tittar mig oroligt mot affären. Tillslut samlas massa folk runt omkring mig "Mår du bra? Du ser så blek ut" säger en kvinna och tittar på mig. Jag hinner inte svara för en annan avbryter och tar tag i min hand "Du är ju iskall och du känns aldelles slö i kroppen" säger mannen och stirrar på mig. Jag rycker åt mig min hand och tittar på dem "Det är ju han som gick omkring i skogen" säger en annan kvinna. Jag tittar på henne "Mina barn såg dig. Vad är du för något?" säger hon och stirrar på mig. Jag tittar på dem och skakar "Jag...." börjar jag och darrar på rösten. "En man väkte mig från......de döda" säger jag och tittar på dem skakandes. De stirrar på mig "Vi vill inte ha några monster här i vår stad" utbrister en man. Jag tittar på dem skräckslaget och skakar i hela kroppen och sen kommer Jessicka ut och ser allt och ställer sig framför mig "Skada honom inte, han är jättesnäll när man väl lärt känna honom" säger hon. De stirrar på henne "Man han är ju ett monster, nu gå dän" säger en man. "Nej" säger hon argt och går närmare mig. 2 män tar bort henne från mig och håller fast henne. "Släpp mig, han har inte gjort något ont!" skriker hon argt och försöker slita sig loss. De andra stirrar på mig och 2 tar tag i mig "Släpp mig, jag tänker inte skada någon" säger jag skräckslaget och försöker slita mig loss. De svarar inte utan börjar slå mig och efter ett tag knuffar de ner mig i marken. Jag faller ner mot marken med ett stön och tittar upp på dem gråtandes "Nu ut härifrån" säger de och börjar jaga mig. Jag springer allt vad mina ben orkar och tillslut kommer jag ut från stan och mot skogen. Jag fortsätter springa tills jag inte hör de längre och jag tittar mig omkring. Jag skakar och gråter "Jag gjorde ingenting" snyftar jag och tittar ner och börjar gå. TIllslut ser jag en damm och tittar ner i den och ser mitt ansikte "De kanske har rätt, jag kanske är ett monster" säger jag och snyftar och börjar gråta. Jag sitter där länge och gråter och efter ett tag torkar jag bort mina tårar och ställer mig upp och fortsätter gå. Tillslut kommer jag ut på en väg och fortsätter gå men sen kommer en bil och jag ser den inte förns den är riktigt nära och den bromsar mitt framför mig. Jag stannar och stirrar på den och föraren kliver ut "Mår du bra?" säger han oroligt och stannar sen och stirrar på mig. "Yohio?" säger han och tittar på mig. Jag stelnar till "Sebastian?" säger jag. Han kramar mig hårt "Yohio vad gör du ända här ute?" säger han oroligt. "Jag...jag...." börjar jag men brister sen ut i gråt. "Vad är det Yohio?" säger han oroligt. Jag tittar på honom "Jessicka kom för att hämta sin väska och undrade sen varför jag ser ut som jag gör och jag berätade då och sen så......" säger jag och tittar ner. "Sen så vad?" säger han och tittar på mig. "Hon frågade om jag ville med ut och jag sa.....ja och följde med ut och sen såg folk mig och vart rädda och de säger att jag är ett monster. De slog mig och jagade ut mig från stan" säger jag och tittar ner. Han suckar "Du bröt mot min lag" säger han strängt och tittar på mig. "Förlåt mig sir" säger jag och skakar. "Du har varit väldigt olydig idag och du utsatte dig själv för fara. Du ser vad som hände" säger han strängt. "Förlåt mig sir" säger jag ledsamt. Han suckar och tar in mig i bilen och kör oss hem. När vi kommer in tittar han på mig "In på ditt rum nu" säger han. Jag tittar på honom ledsamt och går in på mitt rum och lägger mig på sängen och tittar på taket "Jag ville bara ha kul och se världen. Men den är inte lika vacker som jag trodde" säger jag ledsamt och vänder mig om och gråter mig själv till sömn. 

Så det var avsnitt 3 av Nikkó 

Hoppas ni gillar detta avsnitt :)

//Kawaiitjejen

 

jim lönnkvist

9 mars 2015 17:00

Oförstående människor som har sin uppfattning klar
usch fy fan för sådana....

Kawaiigirl Kawaiigirl

10 mars 2015 08:45

Ja såna människor är inte roliga :/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!   Här kommer min nya novell som heter Yohio & Angel Hoppas ni gillar den^-^   Yohio´s Perspektiv Jag ligger i studio soffan och sover, jag vaknar sen av att något slickar mig på handen. Jag öppnar ögonen och ser Angel. Angel ä...

Konnichiwa!   Här kommer del 8 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^   Yohio's Perspektiv   Efter ett de grep de som kidnappat mig så hamnar jag på sjukhus, doktorn undersöker mig men jag har inga alvarliga skador. "Så, får jag åka hem n...

Konnichiwa!   Här kommer del 7 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Yohio's Perspektiv   Jag håller Jessie i handen och tittar på henne oroligt "Jag kan inte lämna dig" säger jag med tårar. Hon tittar på mig ledsamt "Jag vill inte fö...

Konnichiwa!   Här kommer del 6 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Jessie's Perspektiv   Jag springer hem det fortaste jag kan och springer in "Mamma!" ropar jag. Mamma kommer ut från köket och tittar på mig "Vad är det?" frågar hon...

Konnichiwa!    Här kommer del 5 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^    Yohio's Perspektiv   Jag sitter i mitt rum och tittar ut igenom fönstret, kan det verkligen stämma det som hon visade mig? Är de verkligen inte mina föräldrar? Jag ...