Konnichiwa! 

Här kommer del 7 av A Curse, one tale....one love

Yohio's Perspektiv

Jag ligger lutad mot stenväggen och tittar upp mot fönstret i taket, stjärnorna lyser och jag ser den stora månen. Jag suckar och tittar på den, "Så vi möts igen?" säger jag tyst och skrattar lite tyst och tittar upp mot månen. "Snälla ge mig kraft och styrka" viskar jag och blundar och lutar huvudet bakåt mot den kalla stenväggen. Jag känner hur jag fylls av dess styrka och kraft, jag måste sova nu även om det är på natten jag ska vara vaken. Natten är dag för oss och dagen är natt. Jag sluter mina ögon och efter en stund somnar jag.

Elizabeth's Perspektiv

Jag vaknar nästa morgon och stiger upp och klär på mig och fixar mig i ordning, jag springer sen ner och äter frukost. *Jag måste skynda mig så jag hinner till Sebastian och sen tillbaka till Yohio* tänker jag och dricker mitt tea. Köket är stort och ljust, på fönstret hänger vita gardiner och på fönsterbrädat står det massor med blommor. Jag tittar ut igenom fönstret, efter en stund kommer Carl in igenom köksdörren. Jag tittar på honom och dricker mitt tea "Vad gör du uppe så tidigt? Klockan är ju 09:00 på morgonen" säger han lite förvånat. Jag tittar på honom "Jag vakna och kunde inte somna om" ljuger jag. Han nickar "Och jag ska till en kompis" säger jag sen. Han tittar på mig "Vem då?" frågar han och dricker kaffe. "....Josefin" ljuger jag och tittar på honom. Han nickar "Hälsa hennes pappa från mig" säger han. Jag nickar "Jadå" svarar jag och dricker mitt tea. Jag dricker mitt tea och hör sen ett hjärtskärande skrik, ett skrik av smärta, ett skrik av plågor. och rösten känner jag väl igen. Yohio's. Jag stätter nästan mitt tea i halsen när jag hör honom skrika av smärta och plågor. Jag tittar på pappa, han bara flinar och dricker sitt kaffe. Jag tittar på honom "Sluta, jag gillar inte att höra när människor plågas" säger jag tyst och dricker mitt tea. Han nickar "Jag fixar det" säger han. Jag suckar och dricker mitt tea sen ställer jag mig upp "Jag menar att jag inte vill höra det och att jag vill att du ska sluta plåga dem." säger jag surt och går ut ur köket. Jag går sen ut ur huset, jag tittar på det lilla kloset liknande byggnaden och suckar "Jag kommer snart Yohio" viskar jag sen skyndar jag mig hem till Sebastian. Jag kommer fram efter en stund och springer upp mot dörren och knackar på "Öppna Sebastian!" säger jag oroligt och knackar. Ingen öppnar, "Snälla öppna Sebastian!" säger jag och bankar på dörren. Jag sparkar sen upp dörren och springer in, det är tomt. Jag springer omkring och letar sen hör jag ett svagt jämrande från arbetsrummet. Jag år dit och ser honom bunden vid en stol. "Sebastian!" skriker jag och springer mot honom och binder loss honom "hur mår du?" säger jag oroligt. "Jag mår bra" säger han och hostar, jag undersöker honom och han har inga sår. Han tittar på mig "Vart är Yohio?" säger han. Jag suckar och skakar på huvudet och tittar ner, han tittar på mig "Vart är han?" säger han oroligt. Jag tittar på honom och sjunker ner på golvet och brister ut i gråt, "Är han...?" säger han och tittar oroligt på mig. Jag tittar upp på honom med tårar och gråter och nickar "Pappa tog honom, de torterar honom" gråter jag. Han sätter sig bredvid mig och håller om mig "Vi måste rädda honom och det är nu" säger han och håller om mig. Jag nickar skakandes och gråter. Han tittar på mig "Det är alvarligt, om vi inte räddar honom nu kan hans sanna vampyrform komma fram om han fått kraft från månen" säger han. Jag tittar på honom shockat med en tår som rinner längs min kind.

Yohio's Perspektiv

Jag skriker av smärta "Sluta, låt mig gå!" skriker jag och gråter. De skrattar och fortsätter piska mig på kroppen, jag skriker av smärta. Mina händer är fastkedjade i taket och jag är trött i armarna och i benen och jag skakar. Efter ett tag slutar de och kedjar loss mig och jag faller till marken med en duns och jag stönar till. Männen går ut och Niklas står kvar, han sitter på en fotölj och dricker vin. Jag sätter mig svagt upp och tar på mig kläderna, jag känner sen en konstig känsla igenom kroppen. Jag känner hur styrkan och kraften från månen strömmar igenom kroppen, mina ögon blir röda och mina hörntänder kommer fram. Jag fixar till mitt hår och jag ställer mig långsamt upp och flinar, jag går mot Niklas bakifrån och sätter händerna på hans kinder. Han rycker till "Vem där?" säger han. "En vän" viskar jag och leker med hans hår. Han flinar "Vem är det då?" säger han. "Det är bara jag" viskar jag i hans öra och smeker sen hans kind, han ställer sig sen upp och tittar på mig. Jag tittar på honom och han stirrar in i mina röda ögon, jag flinar "kom" viskar jag och flinar. Han ler och går mot mig och är i en trans, jag ler och kysser hans hals sen honom och tittar på honom. Han ler och stirrar in i mina ögon, "Hej då" viskar jag och flinar. Jag hör sen hur dörren öppnas och in springer Sebastian och Elizabeth "Yohio nej!" skriker Sebastian. Men det är försent, jag har satt i tänderna i Niklas's strupe och dricker blodet. Han faller sen ner livlös mot golvet och jag står där med blod som rinner från mina mungipor. Jag tittar på Sebastian och vaknar sen "Vad hände?" säger jag. Han springer mot mig och kramar mig, jag kramar tillbaka och tittar sen ner mot den livlösa kroppen "Vad har jag gjort?" säger jag och backar. "Lugn, lugn" säger Sebastian och håller om mig. Jag skakar och tittar ner sen kommer Carl in "Vad händer här?" säger han. Han tittar på Niklas's kropp sen på mig "Du..." säger han argt. Sen tittar han på Elizabeth "Har du lurat hit henne också?" säger han. Jag känner ilskan bubla inom mig och jag skriker och mina sanna vampyr form kommer fram, mina ögon blir mörk röda, mina hörntänder kommer fram och jag får långa svarta naglar och min hud blir vit. De tittar på mig "låt mig vara" säger jag argt. Elizabeth tittar på mig "Yohio?" säger hon. Jag tittar på henne "Du kan inte se mig såhär" säger jag och sätter händerna för ansiktet. "Lugn" säger hon och tar min hand. "Gå bort från honom!" skriker Carl. Jag tittar på Sebastian och han går mot mig "Lämna mig ifred!" skriker jag och springer sen iväg med Elizabeth, jag kan inte hålla mig längre. Hennes blod doftar så starkt men jag får inte döda henne. 

Så det var del 7 av A curse, one tale...one love

Hoppas ni gillar den :)

//Kawaiigirl

 

j lönnkvist

4 juni 2015 13:22

Oj nu hände det mycket hur ska de gå nu
o stackars Niklas

Kawaiigirl Kawaiigirl

4 juni 2015 14:41

Ja nu händer det mycket här :o

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Konnichiwa!   Här kommer min nya novell som heter Yohio & Angel Hoppas ni gillar den^-^   Yohio´s Perspektiv Jag ligger i studio soffan och sover, jag vaknar sen av att något slickar mig på handen. Jag öppnar ögonen och ser Angel. Angel ä...

Konnichiwa!   Här kommer del 8 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^   Yohio's Perspektiv   Efter ett de grep de som kidnappat mig så hamnar jag på sjukhus, doktorn undersöker mig men jag har inga alvarliga skador. "Så, får jag åka hem n...

Konnichiwa!   Här kommer del 7 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Yohio's Perspektiv   Jag håller Jessie i handen och tittar på henne oroligt "Jag kan inte lämna dig" säger jag med tårar. Hon tittar på mig ledsamt "Jag vill inte fö...

Konnichiwa!   Här kommer del 6 av Omoide   Hoppas ni gillar den :)   Jessie's Perspektiv   Jag springer hem det fortaste jag kan och springer in "Mamma!" ropar jag. Mamma kommer ut från köket och tittar på mig "Vad är det?" frågar hon...

Konnichiwa!    Här kommer del 5 av Omoide   Hoppas ni gillar den^^    Yohio's Perspektiv   Jag sitter i mitt rum och tittar ut igenom fönstret, kan det verkligen stämma det som hon visade mig? Är de verkligen inte mina föräldrar? Jag ...