Konnichiwa! 

Här kommer del 6 av the unknown prince

Hoppas ni gillar den^^ 

Yohio's Perspektiv

Jag sitter på en bro vid en flod och tittar ut över den. Jag hör sen fotsteg och tittar bakåt och ser Carl med de andra. Jag tittar på dem sen tillbaka på floden, de sätter sig bredvid mig och tittar på mig. "Jag har suttit fängslad i 5 månader, ni har befriat mig" säger jag och tittar ut över floden. Jag tittar sen på dem "Nu ber ni mig att träda in i ett nytt fängelse" säger jag och tittar på dem. "Ett palats är inget fängelse" säger Fredrik och tittar på mig. Jag tittar på honom sen bort sen tittar jag tillbaka "Ser ni bondpigorna som arbetar därborta?" säger jag och pekar. "Ser ni hon som håller i ett lamm?" säger jag. "Jag skulle kunna sköta får med henne hela livet" säger jag sen och tittar på dem. "Vi erbjuder dig en chans att bli kung" säger Carl och tittar på mig. "Nej, ni erbjuder mig en chans att låtsas vara kung!" säger jag och tittar på dem. "En kung som ni hatar" lägger jag sen till. "Alla hatar inte honom" säger Eric. Jag tittar på honom "Gör inte du det?" säger jag och hoppar ner från bron och landar på marken. "Varför skulle jag bli han?" säger jag och tittar på dem. "Ge mig ett skäl, annars gör jag det inte" säger jag och tittar på dem. "Jag kan inte" säger jag sen. "Vi är alla guds instrument" säger carl och tittar på mig. "Vi kan bara hålla fast vid vår tro" säger han sen. "Trots att det är svårt ibland" säger han. "Vi tappar alla tron, Carl" säger Fredrik och klappar honom på axeln. "Det är därför vi måste äta, dricka och älska livet" säger han sen. "Som kung kan du ha tusen bondpigor om du vill" säger Fredrik sen och tittar på mig och skrattar. Jag bara tittar på honom sen bort "Fredrik, du missade poängen" säger Carl med en suck. "Vilken poäng?" säger han och tittar på honom. "Yohio har rätt" säger Eric och tittar på dem. Jag tittar på honom "Vi har inte gett honom något skäl till att göra vad vi begär" säger han. "Jag vet vad ditt skäl är Eric" säger jag och tittar på honom. "Förstår du mitt skäl?" säger han och tittar på mig. "Carl berättade för mig om din son" säger jag och tittar på honom. Carl berättade för mig igår att Eric's son dog i strid för vårt land, Kevin skulle tydligen ha sett till så att han dog så att han kunde få ha Eric's flickvän Elizabeth för sig själv. Eric tittar på mig sen på Carl sen tillbaka på mig "Och du tror att det är därför jag är här?" säger han. "Ja min son är mitt skäl, men inte på det sättet du tror" säger han. Jag tittar på honom "Jag är här för att ta reda på om hans liv var förgäves" säger han och tittar på mig. Jag tittar på honom "Och den enda som kan svara på den frågan är du" säger han. Jag tittar på honom sen ner, jag suckar tyst och tar upp ett av svärden som ligger på marken och tittar på det. jag går sen iväg. Efter en stund kommer Eric och lär mig hur man fäktas. Jag försöker men duckar mest och ramlar. Sen lär Carl mig hur man rider och jag står och tittar på. Efter ett tag ska Eric lära mig hur man dansar och han visar mig några skor och de ser löjliga ut och jag skrattar. "Vad? Du ska ha på dig dem sen" säger han. Jag skrattar "De ser löjliga ut. Går min tviling i sånt?" skrattar jag. Men jag tar på mig dem och han börjar lära mig hur man dansar. Vi dansar men jag gör bara fel och vi skrattar. Men dagarna går och jag börjar bli bättre på allt. "Så du är redo att bli kung" ler Eric när vi dansat klart. 

Kevin's Perspektiv

Jag och Elizabeth ligger i sängen och kysser varandra när hon sen tittar bort. "Vad är det?" säger jag. Hon svarar inte utan stirrar in i väggen "Vad är det?" säger jag igen. "Jag fick ett brev från min pojkvän, han skrev som att han visste att jag skulle hamna här och att han skulle dö" säger hon. "Jag kan inte gissa vad han tänkte" säger jag och smeker hennes arm. "Jag gav order om att han skulle långt bort från striden men det värkar som att han stack dit imot min vilja" säger jag. "Han förlåter mig för allt han visste att jag skulle göra. Men kan jag förlåta mig själv?" säger hon. "Förlåta?" säger jag och tittar på henne. "Jag älskade honom Kevin. Och jag älskar honom fortfarande" säger hon och tittar på mig. "Fortfarande?" säger jag. Hon tittar bort "När jag låtsas älska dig gör jag något förfärligt" säger hon. "Låtsas du?" säger jag tyst och tittar bort lite men fortfarande på henne. Hon sätter sig snabbt upp i sängen "Jag har syndat mot kärleken och gud för att få ta emot din nåd, vilken jag inte skulle ha fått utan att synda" säger hon.  "Jag kommer brinna i helvetet, och du också" säger hon. Jag flinar och sätter mig upp bakom henne och smeker hennes arm "Nej, nej, nej" säger jag och smeker hennes arm. "Nej, min älskade" säger jag och tittar på henne. "Du kommer att brinna i helvetet, men inte jag." flinar jag. "För jag är kung. utsedd av gud." säger jag och tittar på henne. Jag ställer mig sen upp och lämnar rummet. 

Yohio's Perspektiv

Det har snart gått 3 veckor nu och det är snart dags för kung Kevin's maskerad bal."Kom igen skynda på" ropar Carl utifrån. Jag tittar ut igenom fönstret och går ner till dem "Vart ska du?" säger jag och tittar på honom. "Jag måste in till Hoshi på ett ärende" säger han och hoppar in i häst och vagnen och drar iväg. Jag tittar efter honom "Kom Yohio, vi ska öva nu" ropar Eric. "Kommer" säger jag och går in. *Hur kan någon leva ett sånt här komplicerat liv?* tänker jag och sätter mig vid bordet och Eric dukar upp bordet med talrik och allt. "Så börja" säger han och sätter sig ner. Jag ska ta det fina glaset för att dricka men han stoppar mig "Det äf fel" säger han. "För en kung är det såhär" säger han och visar hur man ska hålla i glaset. Jag tittar på honom "Betjänterna har rört i glaset så kungen rör vid det så lite som möjligt" säger han. "En gång till" säger han. Jag suckar och ställer ner glaset och håller det igen och försöker drika men tappar det. Jag suckar med handen på huvudet "Förlåt mig" säger jag ledsamt. "Nej, be inte om förlåtelse" säger han och ställer sig upp. "Kungen begår inga misstag. Be aldrig om förlåtelse" säger han. Jag tittar upp på honom "Kungen bryr sig inte om någon eller något" säger han. "Ska jag bli en sådan kung?" säger jag och tittar på honom medans han torkar upp på bordet. "Eller säger du så för att din son är död?" säger jag och tittar på honom. Han tittar på mig och slänger iväg det trasiga glaset "Förlåt mig, jag menade inte att..." säger jag och sätter mig hand på hans axel. "Jag är inte arg på dig, förstår du det?" säger han och sätter sin hand på min axel och tittar på mig och sitter på huk framför mig. Jag nickar "Bra. Naturligtvis vill vi att du ska bli en god kung, men först måste du tas för Kevin som är kall och grym" säger han. Jag tittar på honom "Hans ögon säger att han bara bryr sig om sig själv" säger han. Jag tittar på honom "Men dina ögon frågar för mycket. Du ska inte bry dig om mig..." säger han. "Du ska inte bry dig om..." säger han men sätter sen handen för ögonen och snyftar. "Du får inte fråga efter min son" säger han lite snyftandes och går iväg. Jag suckar och tittar ner med huvudet i händerna "Varför måste jag alltid sabba allt?" säger jag ledsamt och suckar. 

Några timmar senare står vi ute och Eric visar mig hur slottet ser ut och vilka rum som är mina. "Vems rum är de här?" säger jag och pekar på dem. Han tittar på mig "Det är din mors rum" säger han. Jag tittar på honom "Min mor?" säger jag lite sakta och tittar på honom. Han ler och nickar vi ser sen Carl komma tillbaka med sina hästar "byt vagn nu. Vi ska in till stan" säger han. Vi tittar på varandra och det ser ut som att det är dags att åka in "Men balen är ju inte nu" säger Eric. "Jo den är imorgon, det har blivit krångel med Kevin och hans älskarinna. Så den ska hållas imorgon för att uppmuntra honom" säger han stressat. Jag tittar på dem och försöker hjälpa till och vi sitter sen i vagnen och rider in mot stan. Och alla hjälper mig komma ihåg hur jag ska bete mig "Håll i glaset med två fingrar, le och nicka också" säger Eric. "Okej" säger jag. "Om du tvekar säg bara fortsätt" säger han sen. Jag nickar "Imorgon kallar du Fredrik, Markus och Eric till dig som dina rådgivare" säger han. Jag nickar "okej" säger jag. 

Så det var del 5 av The unkown prince

Hoppas ni gillar den :)

//Kawaiigirl

Konnichiwa! 

Här kommer del 5 av The unknown prince

Hoppas ni gillar den :)

Yohio's Perspektiv

Jag vaknar upp och tittar mig omkring *Vart är jag?* tänker jag och sätter mig sakta upp. Jag ser sen att jag sitter på en säng och sen tittar jag mig omkring i rummet. Jag sätter sen händerna sakta mot mit ansikte och jag känner att masken är borta, känslan av att kunna känna sig själv igen är obeskrivlig. Sen öppnas en dörr och en man kommer in, jag tittar på honom. "Det är lugnt, jag är din vän" säger han. Jag tittar på honom "Det var jag som hjälpte dig att fly från fängelset igår" säger han. Jag nickar sakta, han häller sen upp vatten och ger det till mig. Jag tar imot glaset och dricker men spiller lite "det är lugnt" ler han och torkar upp lite. Sen ställer han sig upp för att gå ut "Jag har väntat i 5 månader på att få ställa den här frågan." säger jag tyst och tittar ner. Han stannar och tittar på mig "Varför gjordes detta mot mig?" frågar jag och tittar på honom. Han tittar på mig "Vet du inte?" säger han. Jag skakar sakta på huvudet och tittar på honom. "Vad minns du?" frågar han. "Jag bodde på en gård på landet med en familj, men sen så kom de och tog mig till fängelset." säger jag och tittar på honom. "Vilka då?" säger han. Jag tittar på honom "Män i svarta kläder" säger jag och tittar på honom. "Jag fick syn på en man som trodde jag var prinsen men han och några andra tog mig till fängelset och satte på mig masken" säger jag och tittar på honom. "Vet du inte varför?" frågar han. Jag skakar på huvudet "I flera dagar så ropade jag Vad har jag gjort?" säger jag och tittar på honom. "Sedan så insåg jag att det är något med mitt ansikte som måste döljas men jag visste aldrig vad" säger jag och tittar på honom. Han nickar sakta "Vad heter du?" säger han. Jag tittar på honom "Yohio" svarar jag. Han nickar "Yohio.." säger han tyst sen kommer 2 andra män in "De ska hjälpa dig att tvätta dig. De kommer inte skada dig" säger han. Jag nickar sakta och tittar ner, han nickar och ska gå ut "Tack" säger jag. Han stannar och tittar på mig "Tack för din vänlighet" säger jag och tittar på honom. Han ler lite och går sen ut och jag tittar ner och de andra männen går mot mig.

Carl's Perspektiv

Jag sitter i köket och hackar moröter till maten "Det finns mer mat men Kevin har skickat all den bra maten till armen" säger jag medans jag fixar med maten. Efter en stund kommer Eric in "Vem är han?" säger han. "Du söker fakta när du egentligen ska söka efter sanningen" svarar jag och lagar maten. "Du är inte min präst Carl" suckar han. Jag skrattar "Jag vet men jag är en präst och musketör" flinar jag. "Vad har du för rätt att döma och leka gud?" säger han och tittar på mig. Jag tittar på honom "för att du är heligare än alla andra?" säger han. "Ja, och för att jag är smartare än alla andra" skrattar jag. Han bara flinar och skakar på huvudet sen ropar någon på mig. Vi går ut och ser en av männen titta ut igenom ett fönster "Carl, han är redo nu" ler han. Jag nickar och vi går in till ett rum och sätter oss vid ett bord. Dörren öppnas sen och in kommer Yohio, han har rena nya kläder och allt hår från ansiktet är borttaget och hans hår är fixat och man ser vilken fin människa han är och hur lik han är sin tvilingbror. Jag ler och nickar mot en stol, han nickar sakta och sätter sig vid bordet. "Livets största mysterum är vem vi verkligen är" säger jag. "Ja" säger Yohio och nickar. "Nu ska jag avslöja hemligheten som har hållits undan från dig hela ditt liv" säger jag och tittar på honom. "Det börjar den natten då kung Kevin föddes" säger jag. "Jag var i tjänst då och jag kallades till drottningens rum. När jag kom in la drottningens präst en nyfödd i mina armar" säger jag och tittar på yohio. "Drottningen hade fött tvilingar den natten, barnet i min famn var den yngre av dem 2." säger jag. "Kungen insåg att han hade två arvingar till tronen" säger jag och ställer mig upp. "Allt för många kungariken har splittrats pågrund av arvtvister" säger jag och tittar på dem. "Så han beslöt för att göra sig av med en av dem. Du, Yohio" säger jag och tittar på honom. "Han beodrade att din identitet skulle hållas hemlig. På sin dödsbäd berättade han sanningen för Kevin och din mor" säger jag och tittar på honom. "Men nu är Kevin kung, han vågade inte döda dig för han trodde att hans rätt till tronen vilade på det kungliga blodets okränkbarhet." säger jag och tittar på honom. "Istället tänkte han ut ett sätt att gömma dig föralltid" säger jag och tittar på honom. "För mitt land, för min kung så köpte jag fred med ditt liv" säger jag och suckar och tittar på honom. "En dag...ska jag be om din förlåtelse" säger jag och tittar på honom. "Men inte förens jag har återlämnat det som tillhör dig" säger jag och sätter mig ner igen. "återlämnat?" säger Yohio och tittar på mig. "Vi ska ersätta Kevin med Yohio" ler jag och pekar på honom. "är det din plan? Att byta ut någon mot en annan?" säger Eric och tittar på mig. "det är löjligt!" säger han sen. "Det är priljant. Vad väntade du dig?" säger jag och tittar på honom. "Revolution, öppet krig!" säger han. "Blod på gatorna?" säger jag. "Det är i alla fall en förändring" säger han. "Fysisk likhet är bara början. Kevins arrogans och sätt..." börjar Eric men jag avbryter honom. "Det kan imiteras" säger jag. "Har du tänkt på att det inte är bara våra liv som står på spel, utan även Yohio's?" säger han. "Ja och precis som oss så har han ett val" säger jag. Jag tittar sen på Yohio "Vad säger du Yohio? All den här tiden i fängelset, var de till ingen nytta?" säger jag och tittar på honom. "Eller har de givit dig styrka till skillnad från andra?" säger jag. "Du har möjligheten att bli kung, om du bara har mod att ta chansen" säger jag sen. "Har du modet Yohio? Har du det?" säger jag och tittar på mig. Han tittar på mig rädd och skakandes. "Jag..." säger han och tittar på mig. Han ställer sig sen upp och springer mot dörren men stannar och tittar ner, Erico tittar på mig och suckar och går mot Yohio. Han vänder honom mot sig och tittar på honom och smekar honom på ryggen.

Kevin's Perspektiv

Jag sitter i mitt rum och arbetar när några kommer in med en liten låda och jag tittar på dem "Ers majestät, en låda har anlänt till er" säger han och ställer ner lådan på mitt skrivbord. "Innehållet får bara ni se" säger han sen och ger mig ett papper. Jag ställer mig upp och tar imot pappret och läser det. "Ge det till min mor" säger jag. Han nickar och tar pappret och de går sen ut från rummet. Jag öppnar sen lådan och ser masken, *kan det stämma som det stod på lappen? Att min bror är död?* tänker jag och tittar på masken. Jag tar sakta upp den och tittar på den, jag tittar på den länge sen sätter jag den sakta mot mitt ansikte och den passar men jag lägger ner den snabbt tillbaka i lådan igen. Jag stänger sen locket och lägger undan lådan. 

Carl's Perspektiv

Det är kväll och jag sitter i rummet och dricker "Mer vin! Vi måste fira" ler jag och dricker. Yohio gick med på att försöka bli kung och det är bra, då slipper vi hans elaka tvilingbror. Efter en stund kommer Eric in "Hur är det med Yohio?" frågar jag. "Han är utmattad. Det har varit en lång dag för honom" säger han. Han sätter sig sen ner på en stol och suckar "Carl, överväg din plan. Yohio är som ett barn, han är inte redo" säger han och tittar på mig. "Jag klarar det inte" säger han. "Jo" säger jag. "På ett år kanske, kanske till och med 2" säger han. "3 veckor" säger jag och tittar på honom. "3 veckor?" säger han. "Kungen ska hålla i en bal, en maskerad bal" säger jag och tittar på honom. "Ett virrvarv av maskerade människor, det är ett perfekt tillfälle. Vi måste agera!" säger jag. "3 veckor att lära sig allt?" säger han. "han lärde sig i 16 år till att bli en fin herre" säger jag och skriver. "Och i 5 månader har han levt i en mask!" säger han. "Men nu så vet han att de människor som borde ha älskat honom berövade honom bördsrätten och gav honom ensamhet och smärta" säger han och tittar på mig. Jag vänder mig om och tittar på honom "du tycker om honom, det är bra" säger jag. "Lek inte gud med mig Carl" suckar han. Eric tittar sen ut igenom fönstret mot det andra huset, "Vad är det?" säger jag. Han pekar dit, jag tittar mot fönstret. Yohio tittar ut igenom fönstret och han har masken på sig igen. "Gå och titta till honom" säger jag. Eric nickar och går dit. 

Yohio's Perspektiv

Jag sitter på en stol med maksen i handen och tittar på den, sen kommer Eric in och tittar på mig och sätter sig på en stol framför mig. "Jag har burit den här masken så länge, så jag känner mig inte trygg utan den" säger jag och tittar på honom. "Jag sitter hos dig. Jag kan inte heller sova" säger han. Jag nickar sakta och efter en stund så somnar han och jag somnar också efter en stund på min stol.

Så det var del 5 av The unknown prince

Hopppas ni gillar den^^

//Kawaiigirl